Nu händer det grejer!

Ojojoj, vilken händelserik vecka. Jag som skrev ett blogginlägg för inte så länge sedan om att jag inte tyckte det hände något trots att jag tyckte att jag tänkte utanför boxen och befann mig utanför trygghetszonen.
Nu händer det i alla fall...

I måndags var jag på intervju för ett nytt lärarjobb i staden där jag bor. På tisdagen for jag på konferens i två dagar, en konferens som var hur bra som helst. På tisdag eftermiddag ringer de från skolan där jag sökte jobb och vill att jag ska börja. Jag tackar ja och ska bara snacka med min chef om när de kan släppa mig. Jag får inte tag i henne på  kvällen utan lyckas först på onsdag förmiddag. Hon säger att hon tror att jag har tre månaders uppsägningstid.

När jag kommer hem från konferensen ringer hon upp mig och säger att hon inte vill att jag ska sluta. Hon undrar vad som krävs för att jag ska stanna!
Jag blir lite tagen på sängen och vet inte riktigt vad jag ska svara. Vi pratar i alla fall länge...

Dagen efter sätter vi oss igen och jag är fortfarande inne på att jag ska byta jobb. Jag säger i alla fall att jag kan stanna om jag får andra arbetsuppgifter. Hon säger att jag ska fundera igenom vad det skulle kunna vara för uppgifter.
Vi träffas på fredagen och jag lägger fram min drömtjänst och hon säger att hon tycker att det är mycket intressant och att hon skulle vilja prova, men måste kolla runt lite först. Hon tror dock inte att det är omöjligt.

Jag är kvar på mitt gamla jobb!!